Roten till det onda måste lösas innan fred kan bli verklighet GAZA. Israel måste upphöra med sin ockupationspolitik. Sverige bör sätta press.

I dagens GP- nätupplagan kan följande läsas.

 

Palestinier begraver sin döda efter en israelisk attack i norra Gaza.

 Artikelbilder

Anita Brodén (FP), riksdagsledamot

Den israeliska ockupationen, bosättningspolitiken och blockaden av Gaza har skapat en ohållbar situation. Innan detta är löst kan det inte bli fred. Sverige och EU har ett ansvar att driva på en tvåstatslösning, skriver riksdagsledamot Anita Brodén (FP).

Som riksdagsledamot har jag under många år engagerat mig i Mellanösternfrågan och var en av initiativtagarna till Riksdagens Israel-Palestinska nätverk- ett forum över alla partigränser med fokus på dialog och ömsesidig respekt i syfte att uppnå en varaktig fred.
Jag har internt drivit kravet på en ökad Mellanösternbalans i mitt eget parti, Folkpartiet, och efterhand kunnat konstatera att den tidigare ensidiga proisraeliska politiken sakteliga förändrats i en riktning där engagemanget och förståelsen också för de palestinska folkets situation ökat.
Att judarna utstått den värsta massaker och förföljelse i historien får aldrig glömmas eller förnekas. Det judiska folket är värda en framtida trygghet.
Mot denna bakgrund är det ofattbart hur staten Israel under 60 års tid ockuperat palestinska områden, byggt en mur/barriär mestadels på palestinsk mark- där den längs många sträckor är högre än Berlinmuren, och avstått från att följa Genèvekonventionen vad gäller ockupationsmaktens skyldigheter gentemot civila, eller krigets lagar vad gäller skydd av civila i samband med vapeninsatser.
Övervåld
En varaktig fred kommer aldrig att uppnås så länge ockupationen tillåts fortsätta. Den frustration, den desperation och den i generationer upplevda livssituation som människor tvingas utstå i flyktingläger är ofattbar och outhärdlig. Roten till det onda måste lösas innan fred kan bli verklighet
Innan orsaken till problemen lösts upprepas återigen stor tragik och förstörelse inför våra ögon – Kassamraketer från Gaza in på israelisk mark och vedergällning i form av övervåld och kollektiv bestraffning på palestinsk mark där civila och framförallt barnen drabbats ofattbart hårt. Västvärlden har under tiden och alltför länge hukat och ensidigt försvarat Israels rätt att försvara sig.
Sedan den 7 juli 2014 har Israels attacker i Gaza dödat 663 personer – av dessa är 541 civila – varav 161 barn.
Hittills har dessutom 3 457 palestinier skadats, varav 991 är barn, där många dessutom mist både föräldrar och syskon.
Också människor har drabbats på den israeliska sidan, där 26 personer, varav två civila mist sina liv.
I Gaza saknas skyddsrum, vilket innebär att människorna inte har någon säker plats att fly till under bombraiderna.
Lös grundproblemet
Det är felaktigt att benämna det som nu sker en konflikt . Det är djupare och allvarligare än så. Man kan inte längre bortse från den underliggande orsaken. Först när detta skett kan en tvåstatslösning, fred och försoning uppnås. Överenskommelsen mellan Hamas och PLO kan dessutom leda till en palestinsk motpart i förhandlingar, något som efterfrågats – men från israeliskt håll nu förkastas.
För alla av oss som värnar Israels rätt att leva i trygghet, och för alla av oss som också värnar det palestinska folkets rätt till en egen stat, frihet att studera, arbeta och förflytta sig krävs att grundproblemet löses. Det är en ohållbar situation att tvingas stå i timslånga checkpoints dagligen, att se sina hem rivas och mark konfiskeras och att förhindras den rörelsefrihet som vi tar för given.
Brottsmålsdomstolen i Haag måste granska de senaste veckornas förödelse samt utkräva ansvar.
Det krävs en ökad tydlighet gentemot Israel för att häva ockupationen, en tydlighet som kan uttryckas genom ekonomiska sanktioner. Detta borde Sverige driva i EU.
Det krävs en ömsesidig vapenvila, ökad press från EU att förmå båda parterna att en gång för alla sätta sig vid förhandlingsbordet.
Tiden för en tvåstatslösning håller på att rinna ut. Sverige och EU har ett stort ansvar.
Anita Brodén (FP)
riksdagsledamot

MP stödjer indirekt Folkpartiets enträgna arbete för ett högt och gott djurskydd

MP stödjer i samband med en presskonferens indirekt Folkpartiets enträgna arbetet för ett högt och gott djurskydd- men frågan kvarstår:

Var fanns Miljöpartiet när Folkpartiet röstade för en förbättrad djurskyddskontroll i riksdagen?

Sverige har världens lägsta användning av antibiotika i vår djurhållning. Det är vi stolta över. I vårt nyligen antagna partiprogram har vi särskilt lyft upp antibiotika i djurhållning. I vårt partiprogram punkt 3.3.2. står: ”Utvecklingen av antibiotikaresistens hotar folkhälsan. Sverige ska arbeta i EU och globalt för en ansvarsfull antibiotikaanvändning, både bland människor och på djur, baserad på medicinska bedömningar.”

Vi vill exportera det svenska goda djurskyddet till resten av EU och arbetar för att ta fram en europeisk ramlag för djurskydd med tydliga regler om ägaransvar och omsorgsplikt, och med kraftfulla straff för de som bryter mot reglerna. En som i synnerhet drivit på i detta arbete är Folkpartiets Marit Paulsen- också i frågan om att begränsa  djurtransporterna inom EU

Det är bättre att transportera kött än levande djur. Lokala slakterier bör uppmuntras och maxgränser för djurtransporter bör fastställas för varje enskilt djurslag.

Folkpartiet vill att EU:s veterinärmyndighet på Irland ska utvecklas till ett ”matens och märkningens FBI” som gör täta och noggranna kontroller av livsmedelssäkerhet som av livsmedelsinformation i medlemsländerna.

 

FP:s Landsbygdsrapport innebär nytänk kring möjligheter och utmaningar

Detta kan bl.a läsas i tidningen NU:

Det behövs fler lösningar som gör att människor kan bo där de vill, såväl i storstad som i glesbygd och mindre tätorter. Det anser fp:s landsbygdsgrupp som presenterat en rapport där man lyfter fram betydelsen av ett bra företagsklimat, men också av annat, som kultur och jämställdhet på

...landsbygden. - Vi lyfter fram utmaningarna men framförallt alla positiva möjligheter som landsbygden har, säger partisekreterare Nina Larsson som varit med och tagit fram rapporten med namnet "Framtidsbygden".

I den lyfts Ludvika och Åre fram som exempel på hur mindre orter kan blomstra. I Ludvika har man lyckats med industri, förädling och turism. Kommunen har låg arbetslöshet och flest högskoleingenjörer per capita i landet. Åre med mindre än 12500 invånare är en av landets mest snabbväxande kommuner med hög andel nystartade företag.

CENTRALT ÄR ETT bra företagsklimat med låga skatter på arbete, en flexibel arbetsmarknadslagstiftning, konkurrenskraftiga företagarvillkor och minskad regelbörda.

Basindustrin kan utvecklas ytterligare, menar gruppen, men småföretagandet, det lokala engagemanget, är väldigt viktigt, och turismen har stor potential.

- Besöksnäringen är Sveriges framtidsbransch. Den kommer att bli en ny basindustri på den svenska landsbygden. För att bli vinnare i konkurrensen om turisterna krävs en bättre samordning mellan myndigheter och likvärdiga konkurrensvillkor, säger Marit Paulsen.

Bredbandsutbyggnaden är inte tillräcklig och här behövs ett ökat statligt ansvar, menar gruppen.

Det behövs också ett nationellt kollektivtrafikkort för att det ska fungera att resa över kommun- och länsgränser.

Sverige behöver också en nationell livsmedelsstrategi för att förbättra den svenska livsmedelsbranschens konkurrensvillkor.

- Strategin måste också belysa jordbrukets inverkan för de kollektiva nyttigheterna, slå fast jordbruksmarkens värde och driva på för ett starkt djurskydd, säger Anita Brodén.

Folkpartiet står fast vid Art och Habitatdirektivet- medan andra partier vacklar

Folkpartiet vacklar inte kring vikten av att följa EU:s Art och Habitatdirektiv.

Vi har förbundit oss att gemensamt skydda och bevara utrotningshotade arter- att populistiskt börja tumma på denna överenskommelse är allvarligt.

Om vi skall klara av att överlämna en värld till kommande generationer som rymmer en biologisk mångfald och som därigenom också ökar chanserna att klara klimatutmaningen är några partiers vacklande hållning i frågan djupt oroande och ansvarslöst.

I detta löfte inryms också förvaltningen av våra rovdjur- att inte våga ta ansvaret om bevarande av exempelvis vargen utan slira på direktivet är bedrövligt.

landsbygdsprogrammet presenterat

En sammanfattning av Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Landsbygdsprogrammet ska bidra till lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder som ger oss öppna marker med betande djur och en modern landsbygd.

Det svenska landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020 kommer vid programstarten 2014 ha en total budget på cirka 36,1 miljarder kronor för hela programperioden. Av dessa medel kommer 14,8 miljarder kronor från EU:s budget, 20,6 miljarder kronor från statsbudgeten och resterande medel från andra offentliga finansieringskällor, främst kommuner.

Fördelning av budget

Budgeten på sammanlagt 36,1 miljarder kronor ska fördelas mellan ett flertal ersättningsformer. Tabellen nedan visar översiktligt fördelningen av budgetmedel. Artikelnummer inom parentes hänvisar till artikel i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013.

Fortsatt process

Regeringen kommer under våren 2014 fatta det formella beslutet att överlämna förslaget till nytt landsbygdsprogram för perioden 2014-2020 till EU-kommissionen. Därefter har kommissionen sex månader på sig att granska och godkänna programmet.

Typ av åtgärd	Budget (miljoner kr)
Kompetensutveckling (art. 14 och 15)	1 705
Investeringsstöd (art. 17 (exklusive djurvälfärd))	3 313
Jordbruks- och affärsutveckling (art. 19)	1 406
Grundläggande tjänster, inkl. bredband (art. 20)	4 379
Skogsmiljöinvesteringar (art. 25)	100
Miljö- och klimatersättningar (art. 28)	8 077
Ekologiskt jordbruk (art. 29)	3 903
Kompensationsbidrag (art. 31)	8 199
Djurvälfärd (art. 17 och 33)	1 279
Samarbete, bland annat europeiskt innovationspartnerskap (art. 35)	765
Lokalt ledd utveckling (Leader)	1 680
Tekniskt stöd	1 313
Summa	36 119

Vad gäller för 2014?

Regeringen fattade i september 2013 beslut om att, som en övergångslösning, förlänga vissa miljöåtgärder från det tidigare landsbygdsprogrammet under 2014. De miljöersättningar som omfattas av detta beslut är miljöersättningar för skötsel av betesmarker och slåtterängar, vallersättning och ersättning för ekologisk produktion. Därutöver kommer också kompensationsbidraget förlängas under 2014.
Åtgärderna i det nya landsbygdsprogrammet kommer öppnas för ansökan successivt under perioden 2014 till 2016. Mer information om detta kommer att finnas på Jordbruksverket hemsida under våren 2014

Klimathotet förvärras

Idag släpps den senaste delrapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. Skillnaden mot motsvarande rapport för sju år sedan är att det nu än tydligare slås fast att klimathotet ytterligare förvärras.

– Fler och starkare bevis talar för den mycket oroande utveckling vi står inför. De allvarligaste konsekvenserna av klimathotet är att vi under de närmaste decennierna kommer få att få se fler samhällen och länder drabbade av torka och översvämningar. Detta får i sig mycket allvarliga följdeffekter som bland annat påverkar tillgång till mat. Vi riskerar få fler människor som svälter till följd av att deras skördar förstörs av extrema översvämningar eller torka, säger Anita Brodén, miljöpolitisk talesperson (FP).

– Det vilar nu ett mycket stort ansvar på hela det politiska etablissemanget. Vi måste gå från ord till handling och vi har ont om tid. I närtid krävs ett tydligt ställningstagande och en stark viljeinriktning vad gäller arbetet inför att förbereda för ett nytt bindande, globalt klimatavtal som måste komma på palts senast 2015 vid COP 21 i Paris, fortsätter Brodén.

– I rapporten utpekas framförallt vikten av att förhindra ytterligare temperaturhöjning av jordens temperatur. För att detta ska ske måste vi kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser, där fossilanvändningen snabbt måste fasas ut. Fossilsubventionerna måste upphöra och Folkpartiet har sedan länge förespråkat införandet av generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, såsom koldioxidskatt och handel med utsläppsrätter. De ekonomiska styrmedlen bör i första hand samordnas på EU-nivå, till exempel genom minimiskatter. Ett fast globalt CO2-pris skulle också betyda oerhört mycket, avslutar Anita Brodén.

Försenad djurskyddsproposition- en besvikelse

Folkpartiet har alltsedan Eva Eriksson för två år sedan lämnade sin gedigna djurskyddsutredning räknat med att regeringen skall återkomma med en tydligare djurskyddslagstiftning.
Så blir dessvärre inte fallet före sommaren- vilket givetvis är djupt olyckligt.

På några viktiga punkter har dock klara förbättringar skett, bl.a rörande djurförsök samt förbud enligt djurskyddslagstiftningen kring sexuella handlingar med djur. Det är förstås bra.

Vi hade sett fram emot att också gå vidare inom övriga områden; allt från djurs naturliga betende till frågor rörande exempelvis hemlösa katter, cirkusdjur och ansvarsfrågan vid djurhållning där ålder och utbildning inte är oväsentligt. För Fp är det viktigt att få en ny djurskyddslag på plats där grundläggande djurskyddskrav tydliggörs och där djuromsorg lyfts fram.

Det är därför med besvikelse jag nu konstaterar att denna viktiga proposition skjuts på framtiden.