Små steg framåt men de nödvändiga tigersprången uteblev i
Doha.
Ett katastrofalt scenarie som borde ha lett till en global
enighet kring stora insatser. Det hotade sammanbrottet avvärjdes trots allt och
man lyckades på övertid ta några steg framåt, små steg förvisso, men helt
nödvändiga, då de innebar att det enda bindande avtalet, Kyotoprotokollet,
förlängs samt att också en öppning gavs för en framtida skärpning av
utsläppsminskningar.
Några andra steg som
trots allt var betydelsefulla var löftet från de rika länderna att
kompensera utvecklingsländerna för de skador som klimatförändringarna
åstadkommer, ett beslut där Sverige för övrigt hade stort inflytande, samt
också överenskommelsen kring
AAU-överskottet genom att potentiella köparländer som EU, Norge, Japan,
Australien och Schweiz lovade att inte köpa några utsläppsrätter från den
första åtagandeperioden
De tigersprång som hade krävts rör en ny åtagandeperiod,
Kyoto 2, som måste inkludera betydligt fler länder och löften på rejäla utsläppsminskningar.
Ett bindande avtal som endast omfattar 15 % av världens utsläpp är inte
hållbart.
Det krävs också klara besked från den rika delen av världen
kring finansieringsfrågan gentemot utvecklingsländernas
klimatanpassningsåtgärder.
Och slutligen ett tigersprång som innebär såväl stopp på
fossilsubventioner som nödvändiga insatser för att klara minst 2-gradersmålet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar