söndag 28 februari 2010

Byprojekt för en hållbar framtid i Yogyakarta

Fick möjlighet att besöka några olika byar för att titta på en del projekt i form av kooperativ som syftar till att få en hållbar utveckling i hela området. Allt handlade om småskaliga lösningar och ett stort engagemang.

I en by odlade man palmer som gav en ormskinnsliknande frukt, ” salat ” som hängde i klasar och som skördades två gånger om året. Detta gav en rejäl inkomst till byinvånarna.

Risodling, med smart bevattningsanläggning gynnade flera odlare En driftig kvinna hade satsat på en chiliodling och kunde anställa ett antal plockare.

Man hade också tagit ett annorlunda grepp då man byggt upp en slags hinderbana för samarbetsträning. Olika skolor och grupper betalade för att utnyttja anläggningen, medel som gick till bykooperativet.

I en annan by hade man satsat på kor för kalvuppfödning och köttproduktion. Här hade man en bra bit kvar att gå. Uppbundna kor kändes inte bra, även om de för övrigt hade både ljus, luft och tillräckligt med foder.
Man borde också kunnat utnyttja fåren att mer friare beta , då grästillväxten under långa perioder är enorm. Det blev ett dubbelarbete att utfordra dem , dessutom hade det inneburit en betydligt bättre djurhälsa att låta dem gå ute.

Det tredje kooperativet hade satsat på fiskodling, restaurang och en samlingspunkt för både byinvånare och tillresta turister.
Man drog nytta av en av de större dammarna också som en vattenreservoar.
Fisken, mestadels sorterna Nilla och Guram, gick dels till restaurangen, som gav inkomst till byn, dels för människor att fiska mot betalning.

fredag 26 februari 2010

Borås biogasprojekt i Yogyakarta

Ett storstilat mottagande när kollegan Lars Tysklind och jag mötte Slemans kommunala politiker. Sleman ligger strax utanför Yogyakarta.
Med stolthet talade man om ekoturismen,kulturen, miljöfrågan och om biogasprojektet ihop med univeriteten i Borås och Sleman.
Att utvinna biogas från de 10 ton grönsaksavfall som dagligen blir restprodukt från torghandeln torde vara en enormt smart lösning.
Detta är ett spännande bilateralt projekt värt att följa upp.
På eftermiddagen besökte vi en ekoby där man återvinner allt avfall, samt grönsakshandeln, för att avsluta vid universitetet med en oerhört filosofisk och framåttänkande rektor.
Han siktar på att samla världens framtida ledare inom alla sektorer.

onsdag 24 februari 2010

regnskog och palmoljeträd

Dagarna är fortsatt fyllda av mycket intressanta studiebesök och möten. Miljöministeriet på förmiddagen. Att statusen är lägre syntes direkt. En betydligt enklare byggnad, små, slitna rum och en något frustrerad personal som upplever att det är svårt att få gehör för miljöfrågorna, trots ambitiösa program och stora ord uttalade av presidenten.
Klimatlöftet att till 20210 minska utsläppen med 26%, och 41% med internationella åtaganden, tas ständigt upp. En del gläds åt denna ambition, andra skakar förbryllade på huvudena och undrar hur åtgärdsplanen kommer att se ut.

Att man behöver göra något åt transporterna som en åtgärd råder ingen tvekan om. Det går inte att ta sig över en gata på grund av den intensiva biltrafiken. Allmänna kommunikationer i Jakarta är nästan obefintliga. SUVarna desto vanligare.

Forskarmötet som ägde rum på eftermiddagen kommer jag att återkomma till. Liksom vandringen i regnskogen och diskussionerna om oljepalmerna.

tisdag 23 februari 2010

Miljö- och jordbruksutskottsmöte i Jakarta


Mötte idag representanter för två utskott här i Jakarta. Både miljöutskottet och jordbruksutskottet.

Trevligt att en kvinna var närvarande, den enda som för övrigt blivit omvald.Frågor om allt från olja, förnybar energi mat, skog och vattenresurser diskuterades.
De hade en hel del frågor kring kärnkraft, men framförallt framförde de sin besvikelse över att de ekonomiska styrmedlen inte fungerar. Man har svårt att få klarhet i hur man skall kunna komma i åtnjutande av REDD och CDM, som båda syftar till att den rika delen av världen bidrar med miljösmart investering.
Eftermiddagens möte med WWF var otroligt givande. De arbetar på ett helt annat sätt än vad jag upplever att många NGO:s gör hemmavid.
Man deltar i regeringens planering samt bidrar konstruktivt med att ta fram hållbarhetskriterier för att skogsbolag skall kunna cerifiera sina skogar.
Återkommer om detta.

måndag 22 februari 2010

Indonesiens skogar i fokus

Har kommit till Jakarta i Indonesien och haft flera värdefulla möten idag.
På morgonen med UNDP(FN:s utvecklingsprogram)där Alex Heikens, programchef, tog upp faran i förlusten av den biologiska mångfalden, då vi kommer att behöva mångfalden för vår framtida existens.
Korallrestaurering är viktigt, men minst lika viktigt är att hindra fortsatt miljöförstöring.

Vi diskuterade Köpenhamnsmötet, där Indonesien som tredje största utsläppare gjorde ett rejält försök.

Subsidierna till oljeförbrukningen på 20% är minst sagt märkligt- men något som ingen politiker törs ta i.

Lunchmötet med ambassadör Ewa Polano och intressanta inbjudna gäste gav också mycket.
Liana Bratasida, ass. minister på miljödep, var enormt kunnig och tog upp problemet med att Indonesien har svårt att använda sig av de ekonomiska styrmedlen som antagits.
Ingen finns att rådfråga av industriländernas företrädare.
Julian Wilson,EU-delegationsledaren tog upp koordinationen och NGO:s representanter probemen med den illegala avverkningen av skog.

Under em. var jag på ett möte med den norska konsuln för skogsfrågor. Norge har satsat rejält för att hindra avskogning i Indonesien.

Imorgon bitti blir det frukostmöte med två utskott, miljö och jordbruksutskotten

söndag 21 februari 2010

Minröjning och ett ny framtid i Kambodja

Jag besökte minmuseet strax utanför Siem Reap häromdagen.Intill museet finns ett barnhem och behandlingscenter för minskadade barn.

Aki Ra, tidigare barnsoldat för Röda Kmererna, har gjort till sin livsuppgift att röja landet från minor.och att hjälpa barn som sargats av dem.

Sammanlagt har han röjt undan omkring 50 000 minor och blindgångare – museet är ett levande bevis över att kriget inte tar slut förrän varje mina är oskadliggjord.

Det är ett oerhört tålamodsprövande arbete. Fortfarande uppskattar man att det ligger mellan tre och sex miljoner minor kvar i marken. Varje liten jordplätt som minröjs kan betyda försörjningen för en hel familj.

Trycket på mark i Kambodja är hårt. Folk på landsbygden lever i stor fattigdom och behöver marken att odla på möjligt.

Att se möjligheter och en ny framtid är utmärkande för kambodjaner.



Mötte fru Thach, fyrabarnsmor och kakbakerska.
Hon levde på flykt under kriget,återfann sin man i ett flyktingläger och kunde så småningom bygga upp en ny tillvaro för sin familj. Mannen var i armén under lång tid varför kvinnan fick ta det stora ansvaret.
Genom sitt bageri har hon lyckats bereda arbete för stor del av släkten, försörja familjen samt på ålderns höst bygga ett riktigt fint hus.


Fru Thach strålade av lycka och stolthet och sönerna har lärt sig att allt är möjligt.

lördag 20 februari 2010

Pol Potregimen och röda Khmerernas terrorvälde under 1970-talet

Det är svårt att ta in alla de fasansfulla berättelser och bilder som människorna här fick utstå mellan 1975- 1979.
Mer än två miljoner människor miste livet, mestadels den utbildade delen av befolkningen. Fyra miljoner lyckades överleva, trots svält och stora umbäranden.

I den skola i Pnom Penh som användes som tortyrkammare och fängelse finns en bilddokumentation som inte kan göra någon oberörd. Tortyren skulle tvinga fram namn på olika personer som röda Kmererna hade för avsikt att döda.. Vid ”Killing Field” strax utanför staden dödades och begrovs människorna i massgravar. I ett av de stora träden hade man hängt högtalare i, för att människornas skrik inte skulle höras. Mot ett annat träd slogs spädbarn ihjäl ,i mödrarnas åsyn.

” Syftet” med denna blodiga framfart var att göra landet till en kommunistisk stat. All samhällsstruktur bröts ned, butiker, fabriker och allehanda verksamheter förstördes, pengar förbjöds.

Att den svenske författaren Jan Myrdal kan försvara detta handlande och den kommunistiska diktaturen är fullständigt ofattbart.

Peter Idling skriver följande:
”Allt dödande till trots så anser Jan Myrdal att Kambodja skulle ha varit ett bättre land i dag om röda khmererna hade fått fortsätta att regera. Det är en åsikt som definitivt inte delas av de människor som överlevde dödens fält. Tvärtom. Under mina år i landet har jag mött så mycket ilska och sorg över vad som hände åren 1975-1979 att Jan Myrdal sannolikt skulle lynchas om han vädrade denna ståndpunkt offentligt.”

Trots den sorg som kambodjanerna upplever, de allra flesta har mist någon anförvant, så ser inte minst den yngre generationen framåt.
Man återuppbygger landet, det sjuder av framtidstro. Och man har haft fyra demokratiska val, hittills.

fredag 19 februari 2010

Flytande fiskebyar i Kambodja

Befinner mig sedan några dagar i Kambodja. På en talmans-studieresa.
För att i Kambodja fördjupa mig i skogs och fiskefrågor, möta jordbruksministern och departementet för dessa frågor i Pnom Penh.
Men också för att se hur man byggt upp sin demokrati på kort tid, och hur människor som drabbats så oerhört svårt under Polpotregimen och de röda Kmerernas framfart orkat påbörja återuppbyggnaden av landet.
Klimatmötet i Köpenhamn kommer sedan att följas upp inte minst i Indonesien, särskilt med tanke på att få stopp på den illegala avverkningen av tropisk regnskog, ett problem som också finns här i Kambodja.

Jag börjar med fisket, kommer att beskriva krigets härjningar och minröjningsarbetet i senare blogginlägg. Och sist men inte minst hur demokratin gett nya möjligheter.

Man har en förvaltningsplan där yrkesfisket stoppas under tre månader.Lekperioden fredas med andra ord. 80 procent av fisket är insjöfisk. Varje kambodjan äter årligen 53 kilo fisk, så fisket är på alla sätt livlinan.

Det finns otroligt gott om fisk, man kan kasta ut ett litet nät från stranden och få sin dagliga familjeranson.

Småskalighetens betydelse är slående. Detta kombineras nu med turistintäkter.

Vid ministeriemötet utbyttes många tankar kring vikten av förvaltnings- och bevarandeplaner. Det finns en ambition att öka avsättning och skydd av skog, vilket vi blev glatt överraskade av att höra. Vad som inte framkom vid det mötet var dock den fortsatta avverkningen av regnskog, som fortfarande sker med högre politikers och tjänstemäns goda minne.

Det är frustrerande och förstärker vikten av att fortsätta sätta press på det nyligen antagna EU-beslutet, om en tuff certifiering av timmer.

De flytande fiskebyarna visade på människors förmåga att anpassa sig till naturen och kunna leva på dess villkor.Man följde lätt låg och högvatten, och hela samhällen hade bildats ute på vattnet. Skola, kyrka och tom en liten idrottsplan.

torsdag 11 februari 2010

Arbetsförmedlingen i Alingsås- en förebild

Var på studiebesök i min hemstad Alingsås häromdagen. Var intresserad av att höra hur arbetsmarknadsläget ser ut, och hur man klarat av att möta de personer som omförsäkras.
Möttes av en vänlig kvinna som hälsade mig välkommen och frågade vilket ärende jag hade. Medan jag väntade på mitt inbokade möte hann jag se hur människor strömmade in, blev personligt mötta och lotsade rätt. Sjukförsäkringsfrågor,jobbsökande, skattefrågor eller pensionsärenden. Fyra myndigheter på samma plats. En dörr in för kommuninvånarna.
Vid mitt möte på AF fick jag information om att man ser en viss ljusning. Coachningen fungerar alltbättre. Att SAAB ser ut att räddas påverkar norra kommundelen på ett positivt sätt.Arbetslösa volvoarbetare hade till största delen fått nya jobb, vilket visade att deras kunskaper var efterfrågade.
Viss kritik på snårighet i bidragsformerna, samt att villigheten att praktikanställningar är för många en fot in på arbetsmarknaden. Man önskade möjlighet att hjälpa ungdomarna från dag ett.

Tjugo personer som "utförsäkrats" eller omförsäkras för att vara korrekt fick skriva in sig på arbetsförmedlingen. Detta har ifrågasatts och många sjuka har känt en stor oro.
Arton fortsatte nu sin rehabilitering, efter vars och ens förmåga. Två fick återgå till sjukförsäkringssystemet.
Den bild jag fick var att man var positivt överraskad- att det var bättre än man trott.
Det är värdefullt när hela bilden får komma fram.

tisdag 9 februari 2010

Att handhälsa eller inte- det är frågan just nu

En fråga har seglat upp handlar om handhälsning. Nej det är inte av hälsoskäl- av risk att sprida svininfluensa - utan av religiösa skäl.
En tingsrättsdom på grund av en vägrad handhälsning mellan en muslimsk man och en kvinnlig arbetsgivare är ursprunget (SvD).
Av religiösa skäl vägrar vissa muslimer att beröra en person av det motsatta könet utanför familjen. Många väljer en annan form av hälsning, samt berättar vad det står för, vilket de flesta av oss både respekterar och accepterar. För de allra flesta muslimerna i Sverige har inte handhälsning överhuvudtaget vållat något problem.

För en del har det dock blivit mycket problematiskt och inneburit att människor upplevt sig både kränkta och diskriminerade när deras utsträckta hand inte mottagits.

Risken finns att fördomar stärks, att alla muslimer drabbas om några av religiösa skäl på ett nedvärderande sätt vägrar att både hälsa och bekräfta personer av motsatta könet.

Det kan därför behövas en skärpning av diskrimineringslagen.

måndag 8 februari 2010

Östersjön klarar inte mer

Nu måste utsläppen till Östersjön få ett slut.

Ännu en katastrof har drabbat Östersjön. I helgen lossnade ett antal containrar från ett finskt fartyg, på vägen från Rotterdam till St.Petersburg. Ytterligare åtta ton miljöfarligt avfall kan på detta vis ha hamnat i Östersjön.

Som om inte detta skulle vara nog uppdagades det under veckan att Ryssland dumpat radioaktivt avfall och kemiska stridsmedel i Östersjön i slutet av 1990-talet, det är mycket märkligt att den dåvarande regeringen inte tog tag i denna katastrof.

För att kunna tillgripa kraftfulla åtgärder med snabbhet krävs det nu att EU-kommissionen skyndsamt ger sitt godkännande till att Östersjön ska bli ett pilotprojekt inom ramen för det marina direktivet. Om EU-kommissionen godkänner att Östersjön få bli pilotområde kan man vidta snabba och extraordinära åtgärder.
Ett toppmöte som på onsdag hålls i Helsingfors kan också trycka på för att vidta konkreta åtgärder. Vi har beslutat om en Östersjöstrategi i samband med vårt ordförandeskap. Vi har också inom ramen för Helsingforskommittén beslutat om en handlingsplan.
Nu krävs det konkreta åtgärder. Containrar skall inte kunna åka överbord, gifter skall inte tillåtas vräkas ut i havet.
Det är dags för en internationell miljödomstol.

Sorg över stupade svenskar

Med tanke på gårdagens tragiska händelse i Afganistan vill jag på min blogg citera Jan Björklund.

"En tung dag", sade ÖB Sverker Göransson i går. Han uttryckte väl vad vi alla kände. Två unga svenskar har fått sätta livet till i insatsen i Afghanistan. Jag tänker på deras familjer. Jag funderar på de övriga i den svenska insatsstyrkan och deras tankar just nu. 
Vi visste att det kunde hända. De platser i världen som kräver internationell militär närvaro är riskfyllda platser. Det är därför närvaron krävs. Men hur mycket insikt man än har om uppdragets innebörd och risker, känns det ändå som ett hårt slag när sådant här inträffar. 
Jag ska gärna i ett annat sammanhang argumentera för varför Sverige ska medverka i viktiga internationella insatser när FN begär det, men just nu vill jag mest uttrycka mitt deltagande med de närmast sörjande.
Med hälsningar,
Jan Björklund

fredag 5 februari 2010

Göteborg är rätta platsen för havsmyndighet

Ett rätt beslut och ett välkommet besked presenterades vid en presskonferens i Göteborg under fredageftermiddagen. Havsmyndigheten placeras i Göteborg och socialdemokratiska ledamöter från västsverige, som i debattartiklar utlovat samma sak, kan nu istället glädjas över att regeringen tar tag i frågor och agerar.

I Göteborg och västsverige finns en samlad marin kompetens, som gör att Göteborg är det självklara valet.
Det krävs en helhetssyn på havsmiljön och vattenförvaltningen, då vattenfrågan i sann bemärkelse är livsviktigt.

torsdag 4 februari 2010

Dumpning av radioaktivt avfall i Östersjön

I gårdagens Uppdrag granskning togs den ryska dumpningen av bland annat radioaktivt avfall upp.Detta har dessutom skett i nutid, slutet av 90-talet, när all kunskap om avfallets konsekvenser varit uppenbar.

Vad som fått den dåvarande s-ledda regeringen att inte gå vidare är fortfarande höljt i dunkel.

Det är mycket som nu behöver utredas, men framförallt måste det undersökas hur och om avfallet skall tas om hand. Konsekvenserna vid dragning av kabel i området måste självklart klargöras. Vidare planering måste frysas.

tisdag 2 februari 2010

Grattis Birgitta- vår nya EU-minister

Så blev det äntligen klart.Flera namn har nämnts, flera av dem mycket kompetenta, men ingen lyckas få ut sitt budskap så väl som Birgitta.
Det kan behövas efter ordförandeskapet, då strålkastarljuset delvis slocknat. För visst finns det viktiga frågor som en EU-minister tillsammans med sina europeiska kolleger kan driva.
Denna plattform kommer att ge Birgitta Olsson möjlighet att med tyngd kunna driva frågor som handlar om många kvinnors situation i allmänhet och trafficking i synnerhet. Tråkigt att det finns politiker som ifrågasätter Birgittas utnämning (Expressen), men vi alla vet att hon kommer att göra ett mycket bra jobb